När min familj åkt hem i lördags kände jag för att gråta lite så jag bestämde mig för att gå på Titanic med Ewa och Moa. Det lite lustiga var att vi insåg, när vi tittade på filmen, att det var hundra år sedan på dagen som allting skedde. Det var hemskt, men ändå lite häftigt. Filmen var ju bra, det vet man redan, men det var extra roligt att se den i 3D. Riktigt bra och jag är supernöjd... Några tårar föll... Haha eller ganska många. Tänk att man aldrig blir immun?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar