På väg bort

Min bästaste vän Freyja ligger nu i min säng och tittar på OC, jag ska snart titta med henne, men jag ville skriva av mig lite först.

Allting flyter på mer eller mindre, men tiden är så svår att definiera. Det känns som ett år sedan vi var hemma hos dig och pratade halva natten, dagarna innan du åkte, men samtidigt tycks det vara igår jag höll din hand och hörde dina kloka ord. Det känns som en livstid sedan jag tog studenten, men som att det var igår jag började min första arbetsdag på kyrkan. Det känns som att jag jobbat på Friday's i fyra månader, men jag har inte ens fått min första lön än. Det känns som igår jag satt i solen och tänkte att livet inte kunde bli bättre, men som en evighet sedan jag hade kärleken i mig. Allt är så paradoxalt just nu, men jag ska nog lista ut det så småning om!

Jag har sökt jobb på Vings hotell som showartist, förklarar mer ingående vad det innebär om jag får jobbet. Det är ingenting jag förväntar mig, men jag var så lycklig på auditionen när jag fick dansa och sedan sjunga själv på en scen, med en underbart begåvad pianist och en microfon i handen. Jag måste få uppleva det oftare, för det finns ingenting bättre!

Om jag inte får jobbet åker jag förmodligen till New York i vår och arbetar som au pair... jag måste bara komma bort! Men jag vet inte var jag hamnar än... och det gör ingenting, för jag vet att det kommer att lösa sig!

Imorgon ska jag försöka hinna skriva ett mail till dig min Sara!